Jag går tyvärr alldeles för sällan på museum. Speciellt konstmuseum. Men förra helgen
var jag på Göteborgs Konstmuseum . Man fick en röd prick på handen precis som när
man märker en tavla när den blivit köpt.
Då man inte riktigt har ekonomin att köpa dessa vackra tavlor, får man nöja sig med vykort istället.
Att ge bort presenter är svårt, i alla fall att veta VAD man ska ge. Min kära mor fyllde år,
och jag hade ingen aning om vad jag skulle ge. Vaser, kaffekoppar, böcker eller presentkort?
Det är svårt och i detta materialistiska samhälle lever vi redan i en överkonsumtion
av allt detta. Men jag insåg att det bästa eller i alla fall i detta fall var att ge något mer personligt
och samtidigt hedra en kär vän som funnits i våra liv en lång period.
Det är alltid trevligt att ha ett syfte med det man ritar och samtidigt bearbeta saknaden.
Resultatet: Ett presentkort med valfri aktivitet och ett mönster med ett personligt minne.
Jag tror himlen talade lite till mig idag. Eller en katt?
När man flyttar måste man rota bland lådor och vindsförråd. Detta gjorde jag för några
veckor sedan. När jag gick där och rotade kom jag att tänka på en affish som sitter uppe
på vinden. Jag har aldrig riktigt tagit någon notis om den utan mer betraktat den som
nåt gammalt och fult som suttit uppe under flera generationer.
Men en dag tog jag mig en tid till att studera den, och insåg att rent grafiskt den är
den rätt fantastisk!
Det är den Svenska Brandskyddsföreningen som informerar om brandsäkerhet.
Gissar på att den suttit där sedan 50-talet?
Se bara hur typografin tillsammans med färg och illustration är uppbyggd. Jag skulle vid
första anblick tro att det är en filmaffisch.
Med sina småritade illustrationer om brandsäkerhet.
Varningsfärgerna. Blått och rött.
Enkla meningar.
Den här är min favorit. Jag kallar den "Emot i dushen".
Affishen i sin helhet. Så nu kan du allt om bransäkerhet!
Så nästa gång du besöker din vind, ta en extra titt!
En bonusbild:
